Olle

Idag har det verkligen slagit mig hur stor Olle har blivit. Jag kan inte förstå att han har hunnit växa och bli så stor på den här korta tiden och sjukt vad dem lär sig snabbt.m allt jag gör skall Olle härma. Han springer runt och tjabblar i min telefon, han packar saker, han matar hunden, han leker med de mest udda saker och förstår hur allting funkar. Han förstår vilken tv-kontroll soM funkar för att stänga av tv:n och han stänga av både dator och cd-spelare. Helt otroligt intelligent. Kanske blir något av honom till skillnad från mamma och pappa.
Vi var ju rätt nöjda med att Olle började gå tidigt. Han var 10 månader när han stapplade iväg första gången. Kan ju säga att om jag då visste vad jag vet nu så hade jag inte puschat för det så tidigt. Dem har lite mer vilja än förstånd så att säga. Han drar ju ut stolarna i köket för att komma upp på både köksbord och diskbänk, han kan klättra över  grinden till trappan och utan problem ta sig ner från våran jättehöga säng. Jisses alltså! Han är oxå riktigt klåig och är på precis allting i hemmet. Det värsta är att han nästan når upp och kan öppna dörrar.. Ett par får han upp medans andra är lite svårare tack och lov. Vi har ju vissa rum han inte får vara i. Dels för att vi har ömtåliga saker och små saker som han absolut inte får komma åt. 
 
Jag kom på någonting skitbra att blogga om tidigare idag men jag har glömt bort vad det var... I vanlig ordning. Jag  har inte glömt bara en gång utan två gånger till och med. 
 
Idag har vi haft en städdag här hemma. Städdag=lyssna på musik, dansa och damma lite mellan varven. Blir inte så mycket gjort. Olle är rätt duktig på att hjälpa till, dock lite med fel saker. Han drar hellre fram än att plocka bort av konstig anledning. 
 
Nu har vi två-tre veckor kvar av säsongens älgjakt. Vi har ju inte haft panik med att skjuta våra kalvar för att vi har planerar att ta dem i februari. Så jävla skittypiskt att Lycka började löpa igår. Fan oxå, jag trodde att det skulle hålla sig till början av februari. Skit va lack jag blir. Men, sådant är livet för oss med tikar. Hon skall nog hinna med någOt släpp till iallafall. Jag hoppas det! Kommer hon inte igång till början av nästa säsong får jag lov att förtidspensionera henne. Jag kan inte ha en hund som inte funkar och det gör hon ju inte som det är nu. Jag antar ju att det beror på epilepsin. Himla tråkigt för jag har lagt så mycket tid på henne. Detta året har ihop inte fått så mycket tid som hon är värd men sådant är livet ibland. Nu står hoppet till lilla Bella istället. Hoppas att hon håller sig frisk Och funkar bra. 
 
Ja, får se om jag återkommer senare under kvällen.
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Mitt äventyr

Andra utmaningar - Nya äventyr

RSS 2.0