Men fy va tidigt..
Vi vaknar ju förvisso rätt tidigt här hemma men de två sista mornarna har varit hemska.
Igår hade Måns lite feber på natten (och så även idag) och det har nog gjort sitt till. Jonas har jobbat halvnatt både igår och inatt så han har missat första matningen, han har kommit hem ca 04.00 så då väcker han barnen. Samtidigt som det är tråkigt så vill jag ändå att han lägger sig med oss så han kan stå med hjälpande hand när det behövs. Inatt vaknade Måns första gången vid 00.00, redan innan jag somnat. Sen vaknade han vid 04.00 och Jonas gav honom lite mat. Sen bajsade han så det var bara att gå upp och byta. Sen var han vaken igen klockan 04.40 - somnade om, vaknade igen 05.30 och var mer eller mindre vaken tills vi gick upp en stund efter klockan 06.00. Likadant igårnatt! Egentligen uppskattar jag inte att gå upp så tidigt för dagarna blir så fruktansvärt långa, dessutom går jag och lägger mig alldeles för sent för att det skall funka.. Då kan man ju tycka att jag borde lägga mig tidigare men se, barnen är vakna rätt länge. Ungefär till klockan tio.. Iallafall de här sista kvällarna och den enda, ynka, lilla tid jag har för mig själv är precis när barnen somnat. Då måste jag plocka, gå ut med hundar och sådär... Ja, ni vet!! Tiden springer iväg. Jag läste faktiskt lite igår oxå men jag tyckte att jag var värd det. Jonas sov extra länge igår för att jag tänkte att jag kunde få några minuter med min bok under dagen, jo tjena!!! Jag hann säkert läsa 4-5 sidor!! Ibland kan man sakna de stunder då man bara kunde slänga sig på soffan i ett par minuter och göra absolut ingenting... Den tiden är förbi.
Konstigt ändå att man klarar sig på så lite sömn som man faktiskt gör. När barnen vaknade idag så blev jag superlack för jag var så trött men nu när jag varit vaken en stund så är det inte så farligt längre..
Igår hade jag sådant oflyt vid nattningen oxå!!
Olle hade inte sovit middag (vilket han inte alltid gör) och satt här och nästan nickade redan vid 18.00 men vi busade på och han höll sig i schack. Någon gång efter 19 så tyckte jag väl att vi kunde lägga oss och det gick ju bra tills Måns började åla och blev fullständigt jätteledsen i sängen. Alltså, jag ställde mig upp med Måns och Olle ballade ur för att jag inte kunde klappa honom på håret. Ja, ni förstår ju själva.. Sen började Tecna gnälla i sin bur, vilken hon låg i medans jag skulle natta barnen. Tror ni inte på fan att hon gnäller som aldrig förr och jo, det var bara att gå ner för efter en timme, två gnälliga barn och en gnällig hund så gav jag upp. Jag ger aldrig upp vid nattningen men igår var jag tvungen att ta tag i hunden en sväng... Sen var det bara att börja om och klockan var närmare 22 innan vi var färdiga.
Ofta går nattningen rätt bra. Dessvärre är det rätt ofta någon hund buffar till, Tecna piper eller en moped kör förbi och det funkar inte här. Fan, vi bor på landet men här är det fullt liv hela tiden. Usch och fy så trött jag blir...
Det har gått över förväntan
Idag var det Jonas första dag på jobbet efter fem veckors ledighet.
Innan han gick på semester så gick ju Olle på dagis 4dagar/veckan och jag hade det rätt lugnt på förmiddagarna. Olle och Jonas fick semester precis samtidigt och tiden hemma, alla tillsammans har ju varit helt fantastisk. Tråkigt att det tar slut så fort men så är det ju för alla. Iallafall, nu då när han jobbar är jag hemma själv med barnen och jag hade förväntat mig krig här hemma idag. Det är alltid situationer som som är hanterbara men jisses så lille Olle kräver energi. Inte bara Olle utan även valpen. Inte sådär i lagom dos utan Olle, han är överaktiv! Inte på något oroväckande plan utan han han är bara full av energi. Idag har det dock gått helt över förväntan. Måns vaknade 06,50 men vi kunde dra oss ända till 07.30 innan vi verkligen behövde gå upp. Vi har varit ute precis hela dagen och Olle har lekt med granntantens barnbarn i princip hela förmiddagen. Dem har fiskat, hoppat studsmatta, byggt med duplo och badat balja. Ja, det är då verkligen skönt att vädret tillåter utomhusvistelse hela dagen lång.
Många veckor kvar innan det är dags för dagis igen. Jag är inget jättefan av dagis egentligen men Olle tycker det är roligt och han behöver det... Så han får väl gå vad det lider men först!!! Fortsätter vi med vårat härliga sommarlov.
Visst stämmer det förresten att skitiga barn är lyckliga barn? Olle är helt kolsvart om fötterna om kvällarna. Händerna är helt bruna och så hänger snoret som nummer 11 under näsan hela tiden. Dessutom har han skrubbsår och blåmärken på typ halva kroppen men det hör sommaren till antar jag.
Vi skall inte tala om hur det ser ut inomhus. Jag är i vanliga fall väldigt ordningsam av mig... Eller hyggligt iallafall. Jag vill åtminstone ha det undanplockat med rätt saker på rätt plats.. Sen gör det inte så mycket om det är smutsigt på golvet. Ibland undrar jag om gräsmattan har börjat växa inomhus för det är f*n så det ser ut. In och ut med skor och blöta fötter med nyklippt gräs men ja. Det får vara lite dispens här under sommaren då.
Hundar - psykbryt
Det här med stökiga hundar - det kan göra mig vansinnig. När jag skaffade Lycka för sex år sedan så var allt frid och Fröjd. Hon kunde alltid ligga på sin filt på natten utan att gå iväg, hon kissade inte inne och sa alltid till om det var något. Hon är hyggligt lydig, någonting jag alltid har nöjt mig med. Hon gör som man säger och är inte jobbig för fem öre. Jag ser i princip inte röken av henne på dagarna om det inte är så att hon vill någonting. MEN!! Hon buffar och skäller på varenda hund som går förbi.. För det mesta! Hon säger inte så mycket eller inget åt grannens hundar. Dem leker även i tid och otid.. Men alla andra! Vi har ett litet, lågt fönster på övervåningen och är hon inte ute så ligger hon där uppe och kollar hela dagarna. Så fort hon ser någon så står hon och skäller. Hon skiter fullständigt i om jag säger till. Det enda som hjälper är om jag ropar ner henne. Går jag upp och skall ta tag i henne så gömmer hon sig!! Dessutom har hon på senare tid börjar lyssna jävligt dåligt. Det här med sitt verkar vara något som inte gäller henne längre. Likaså hit och nej är det oxå sämre med. Hon kommer alltid när man ropar men inte första gången, utan tredje! Jag tar sällan tag i henne men idag fick jag tag i henne ordentligt när hon skällde på en hund som gick förbi. Att det skall vara så svårt. uppsträcknings-skola för henne väntar inom kort!
Sen har vi ju det här andra lilla yrvädret som är så fruktansvärt olik Lycka så det finns inte!! till skillnad mot L så är hon en oerhört trevlig och social hund. Hon älskar och mysa och hon tar varenda sekund hon får att ligga på våra fötter eller försöka krypa upp i soffan. Hon älskar oss och det är bra men sen har vi ju tiden därimellan!
Pust!! Hon är först och främst usel på det här med art vara rumsren. Förvisso har vi lite mindre tid än va jag hade med lycka men hon får ändå få ut hur många gånger som helst på en dag. Tror ni att hon någonsin säger till? Nejdå, utan hon sätter sig bara! Gärna på mattan dessutom:( vilket kanske inte är konstigt iof men ändå. Borde hon inte snart kunna säga till om hon behöver gå ut? Iallafall mellan varven. Har man nyss varit ute så förstår jag inte att man måste gå in och kissa oxå?
Hon är fantastiskt duktig på sitt Och vänta kvar... Alltid något:) Hon har leksaker men ändå springer hon och äter på olled leksaker. Hon måste sova i bur på natten annars går hon crazy här hemma.. Dessutom.. Hon äter sin mat snabbar än blixten och sen springer hon in till lyckas mat och äter upp den oxå. Lycka går undan utan att säga till men den donnan har aldrig varit särskilt rädd om sin mat. Förvisso får jag alltid tag på henne men med tanke på hur arg jag blir på henne så kanske hon borde fatta att det är fel någongång? Hon kryper alltid därifrån när jag kommer men hon är oxå lika snabb tillbaka Igen. Man tänker ju dessutom att hunden skall få ligga lite skönt om hon skall ligga i buren? Jo, tjena! Det enda hon gör är att äta sönder alla filtar och handukar och det är ju inte alls bra. inte det att hon äter ett par trådar utan hon äter verkligen så det har vi oxå fått plocka bort.
vi aktiverar henne, vi myser med henne, hon har leksaker, hon får vara i lugn och ro och vi gör allt men vad är det som är fel?
Jag har alltid uppfattat jämthundar som lättlärda men Tecna behöver en järnhand för att det skall bita.
Just idag har det varit extra tufft så det är därför jag ens kom på tanken att skriva detta. Allt kommer oxå så olägligt. Såfort jag sätter mig för att mata Måns ja då börjar hon hålla på. Precis som hon vet att vi behövde sitta ner i fyra minuter så då passar hon på...
Jag är ju förvisso inte orolig över att det här inte skall ordna upp sig för att det kommer det göra!
Men tänk så olika både människor och djur kan vara!
Sköna sommar
Som vanligt så är vi många som längtar till hösten nu men som vi alla vet: det går inte snabbare för att vi längtar utan den dagen kommer. Därför njuter vi som bara den nu när vädret är som det är.
Igår var vi en sväng på loppis på morgonen. Hittade i vanlig ordning en massa kul. Snart vet jag inte vart jag skall göra av alla grejer.. Typiskt! När vi kom hem packade vi ihop oss för att åka ut på sjön för att fiska och bada lite. Vi hade med så vi vi kunde grilla korv och annat mys oxå. Så härligt och vilket väder! Dock var det fruktansvärt varmt och det är svårt att ha med särskilt Måns för honom får man verkligen passa för solen. Men han låg under sitt parasoll och vissa stunder var han faktiskt nöjd:)
jag badade ade till och med och det var första frivilliga doppet för iår. Har ju badat i samband med vattenskidåk men då har jag ju varit tvungen.
Idag har har vi haft det rätt lungt. Jag fick sovmorgon idag vilket var ruskigt skönt men egentligen är det bättre att gå upp tidigt för man både hinner med mer och jag vet i tusan om man känner sig så utvilad trots sovmorgon. Nu är det ju svårt att sova i övrigt för det är en aning varmt om nätterna.
jonas och Olle har åkt till Gränna för att byta bromsslangar på skruttbilen. Lite lättare där för i verkstaden finns en lift och meckandet underlättar därför avsevärt. Dessutom ville mormor att Olle skulle sova över och det var han inte ledsen för. Han har tjatat om det hela dagen verkligen:) jag och Måns är ju därför hemma ensamna. Riktigt gött en liten stund!
olle har verkligen varit ett yrväder här hemma de sista dagarna. Han är rätt elak mot hundarna och särskilt lilla tecna så dem kan man inte ens ha ihop. Ruskigt frustrerande och det spelar ingen roll vad jag gör för att allt man inte får göra, det skall Olle göra! De sista dagarna har jag varit riktigt uppgiven men så på kvällen när Olle skall gå och lägga sig ni vet.. Han är sådär ubermysig och vill kramas, säger att han älskar mig, -mamma klappa mig i håret och berättar om sin dag då undrar jag hur jag någonsin skulle kunna vara arg på honom. Sen ni vet när han ligger där och sover lång, smal, med håret åt alla håll och hans fortfarande knubbiga bebishänder.. åh, det är kärlek det.
Helt osammanhängande
Idag har det varit ruskigt varmt ute så därför passade vi på att åka till stan och handla mat. Ja, jag vet men ibland så måste även tråkiga ting bli gjorda.
Vi började med ett stopp på mitt jobb. Åh, jag gillar inte rutinerna me att gå upp, ordna, komma iväg och ha en tid att passa men jisses va roligt det är att vara där. Jag tror förvisso att man uppskattar det betydligt mer nu när jag är hemma och är mammaledig än vad jag gör när jag är mitt uppe i det. som vanligt när vi är på jobbet hela familjen så blir det kaos! Jag servar kunder, Jonas testar kläder, Måns skriker och Olle äter frigolitflöten men hey!!! Vi hann åtminstonde med en snabb kaffe innan det spårade ur fullständigt. Hann även att beställa lite saker och småpyssla sådär ni vet.
jag får ångest när jag ser alla nya saker som kommer. Innan var jag drottningen av prylar och hade verkligen allt och då menar jag allt. Sådant som fanns i min storlek och saker i min smak ja, det hängde i min garderob. Men nu!!!! Nu har jag ingenting roligt längre. Mina svindyra jaktkläder, jackor jag aldrig använt ja vad är det idag? funktionellt förvisso men inte alls modernt trots att det egentligen är helt nytt. Dags att uppdatera sig lite kanske? Dessutom har jag gjort mig av med det mesta för jag är för tjock för mina 34:or!!
Ny astro står först ut, sen blir det kläder och trots att jag har nya, helt oanvända kängor så är jag väl ändå värd ett par nya? Inga som vill köpa ett par dubarry-stövlar föresten? Mina fötter behagade visst växa lite vilket dem lätt Kan göra när man får barn. Suck!!
Ikväll efter mycket Stim och bök så kom vi äntligen iväg till Linda och Pontus, Nils och linnea!! Jättegod mat och en supertrevlig kväll. Kidsen njöt i varandras sällskap i vanlig ordning.
Lämna aldrig en chipspåse till Kidsen
Vällingmaffian
Vattenskidor & strandhäng
Idag har hela Jonas familj varit på besök hemma hos oss och vi har spenderat hela dagen nere vid vattnet.
Kul att det äntligen kan vara lite fint väder och sådana dagar får man ta till vara på och det på bästa sätt!
Nästan alla, iallafall som kan har åkt både ett och fyra varv på vattenskidor idag och alla kom upp förvånansvärt plättlätt. Kul när det går så bra. Ibland har man ju bara så dåliga dagar och ingenting stämmer. Häromdagen när jag åkte lite kom jag förvisso upp på första försöket men trillade mitt ute på sjön... Sen tog det en evighet innan jag kom upp igen men när jag väl hade gjort det så började det gå bra.
Vi har grillat korv, åkt gummibåt, myst och bara haft en allmänt bra dag. Solbränd bigtime!
Farfar och Måns
Olle
Och en bild på mig oxå såklart..
Armband
Som ni vet så har jag ju pysslat lite med mina armband.
Vi bär dem för att visa vad vi stödjer och vad vi står för. Såhär visar vi att vi bryr oss lite extra.
Armbanden i sig är väldigt simpla att göra och det tar inte särskilt lång tid. Det finns dessvärre inga Å,Ä eller Ö. Dessutom har jag för tillfället lite ont om vissa bokstäver men det kommer mera.
Materialet till ett "normalt" armband är ca 8:-
arbete 0:-
frakt 7:-
Jag hade tänkt mig att sälja ett par armband. Det här är bara i liten skala och projektet kommer inte pågå i evigheter. Ett armband kommer att kosta 45:- (inkl. frakt)
Och förutom övriga kostnader så kommer det bli en vinst på 30:-.
Vinsten kommer att gå oavkortat till ALZHEIMERFÖRENINGEN och DIABETESFÖRBUNDET. Vinsten kommer att delas lika mellan dessa förbund och kommer att redovisas offentligt här.
Nu snackar vi ju inte stora pengar på något vis men ni vet väl om att även ett litet bidrag kan göra skillnad?
Ord, namn eller telefonnummer är valfritt.
Är du intresserad av att köpa ett armband?
maila mig på: [email protected]
Alzheimers - de anhörigas sjukdom
För ett tag sedan fick vi veta att en väldigt närstående person hade fått sjukdomen alzheimers.
För dem som hör ordet betyder det demens - men, det är mer än så.
Kort berättat så betyder sjukdomen att nervcellerna i hjärnans minnescentrum förtvinar. En förhållandevis vanlig typ av demens då man är till åren kommen men I detta fallet är personen bara 58 år.
Processen har varit rätt lång, ca två år. Diagnoser har ställts och det har varit allt från stress och utbrändhet till d-vitaminbrist. Nu såhär i efterhand så är det vanliga symptom på vad som senare skulle komma att bli alzheimers.
För personer som inte är insatta så kan detta liknas vid vanlig demens men som sagt det här är så mycket mer. Det kommer att gå fort och det kommer att sluta med värsta tänkbara.
Det kommer att hända mycket - Tänk att alla planer man har i livet kan ändra sig så fort. Det är ingen självklarhet att man få leva tillsammans hela livet. Alla planer inför ålderns höst bara föll och allt kommer att bli annorlunda. Som det är nu klarar personen sig själv. Personen kan jobba, spela golf & köra bil men trots att det bara har gått ett kort tag så märker man redan en stor förändring.
Personen är inte så pass dålig ännu, inte som vi märker men vi vet att det har funnits stunder då det har varit mer eller mindre svårt. Som det är för alla kan man ha bättre eller sämre dagar - men på lite olika vis.
Vi vet att personen kommer sluta jobba, sluta köra bil. Inte kunna ta sig någonstans och så småningom vara i behov av andras hjälp.
Att leva som närstående - Är förbannat påfrestande rent psykiskt. Tänk att se den man älskar högst av allt inte kommer ihåg. Tänk att ständigt behöva påminna. Man blir ju arg.. Iallafall till en början. Som sagt - det finns dagar som är bättre än andra och vissa personer kommer ihåg saker från förr eller saker som betyder extra mycket.
Det här låter hemskt, men vad det lider - sjukdomen drabbar de anhöriga för att personen kommer inte komma ihåg. Man kan få flashbacks ibland och inse att man faktiskt är dement men i det stora hela så är det dem anhöriga sjukdomen drabbar.
Det här har varit något som tagit hårt på oss. Många tårar har rullat på våra kinder och fler kommer det att bli. Idag pratade vi lite om det och det är alltid lika känsligt.Vi var ledsna båda två och kramades ordentligt. Det är nu man inser vad som kommer att hända. Vi kommer att förlora den här personen. En person som betyder jättemycket och framförallt för en utav oss. Personen kommer att leva många år till men det kommer inte att vara som vi är vana vid. Bägge två - eller egentligen allihop kommer att förlora någon som vi alla håller kär på olika vis.
Det här kommer bli jättejobbigt för oss. Personen kommer inte att minnas våra barn och vad kommer våra barn minnas? Hur kommer det att bli sen? Hur kommer det att utvecklas? Det är många frågor - som vi kommer att få svar på - med tiden.
Men - vi är inte riktigt där ännu. Personen mår fortfarande helt okej. Vi skall verkligen ta tillvara på tiden, den positiva tiden som vi kommer att ha tillsammans här framöver. Vi har fortfarande minnen att skapa tillsammans och vi har fortfarande tid till att ha roligt tillsammans. Kärlek och omtanke, det kommer man långt med.
FUCK ALZHEIMERS
Mina vänner - ta hand om varandra - säg: jag älskar dig en gång extra och visa varandra massor av kärlek.
Kreativiteten flödar
Nej, kanske inte riktigt men ibland är det kul att göra om lite. Dessutom har vi velat byta ut lite möbler och hela tiden har vi skjutit på det och tänker, vi gör det när vi flyttar men!! Jag är inte gjord av pengar så det kanske är lika bra att börja handla. Vi har egentligen bestämt att det mesta skall till tippen den dagen vi flyttar men nu har jag börjat omvärdera den tanken lite. Jag har istället blivit lite kreativ och skaffat för oss nya prylar och bara använt oss av lite färg, trä och brädor och vips!!! Jag är mer en nöjd. Nu är i princip alla saker halvfärdiga men jag skall ge ett smakprov på vad som har hänt - och vad som kommer att hända.
Nytt tv-bord. Hämtat gratis hos en tant som skulle slänga det. Bara lite sandpapper och färg!
Egenbyggd tv-bänk med gamla fönster. Långt från klart då det saknas lasyr, panel och hyllplan.
Ny skiva på bordet. Målade det först vitt, ångrade mig och la på träplankor. Skitsnyggt men jag vet inte hur det håller sig riktigt. Det skall oxå behandlas..... Så vi slipper skydda det med ett fult påslakan:)
Knopp-lös sekretär. Helt gratis!! Tills dess att jag skall köpa mina fina knoppar:)
Mina nya tavlor som jag fyndade för piss och inget på loppis idag. Var bara tvungen att måla om ramarna lite fort. Åh, ni skall bara veta vad mycket roligt jag har gjort, håller på med och tänker att jag skall göra. Mitt möblemang är värt ungefär 0:- i pengar men kärlek finns det gott om.
Förbannade polkagrisar
Grännabo som man är... Så hade jag lovat Olle en polkagris idag när vi var i Gränna hos mamma och pappa. Jag är ju faktiskt ingen grännabo längre men det kan vara gott med en polkagris ändå ibland. Ja, nu snackar vi ju inte rödvita pepparmints-stänger utan turkisk peppar!! Dessvärre kommer den här jävla polkagrisen stå mig dyrt för en lagning som jag har haft skitlänge flög ur:( Fan! Jag trodde att sådant bara hände gamlingar. Förvisso inte första gången jag blir av med en tand p.g.a godis. Bockjaktspremiären för några år sedan - jagade på morgonen, åkte till jobbet där min kära arbetskollega köpte en knäckklubba till mig. Ingen höjdare för min lagning på framtanden flög med:( varför jag har en lagning ifrån början var för att jag åt lite för mycket kräftor och bet av klorna med framtänderna.
Såg ut som ett troll i flera dagar innan dem ordnade det.
Iallafall. Fruktansvärt opassande!! Det gör inte ont som tur är men det är vasst som satan.
Morr för polkagrisar!
Vilken skillnad
Hela sju månader (och några dagar) har gått sedan Måns föddes. Tiden går så fort och barnen växer som bara den. Jisses! Det är verkligen sant det alla säger att ta vara på tiden. Det gör vi alltid men det går för fort ändå..
