Som jag har berättat tidigare så har min pappa sjukdomen diabetes. En sjukdom som man kan leva med. En sjukdom som gör att man kan ha ett relativt normalt liv. Men ibland så blir det bara fel. Sjukdomen kan te sig olika på olika personer och alla har sina olika sätt att reagera på lågt blodsocker.
Min pappa kan när som helst ligga lågt i blodsocker men vissa perioder ligger han mer ofta lågt än andra gånger. Värmen har en betydande faktor och den hjälper sjukdomen på traven vissa gånger.
Nästan alltid känner han själv att han ligger lågt och kan reda ut situationen själv men ibland funkar det inte så. Ibland behöver han hjälp och det är oftast av en slump någon kommer på att han behöver hjälp.
Idag hade vi bokat bord på hamnkrogen i Gränna för att lyxa till det med räkfrossa. Vilken i sig var hur bra som helst Men!!! Pappa låg lite lågt strax innan vi skulle åka och tog därför en dextrosol. Detta i kombo med rätt mängd insulin och mat skall rätta till det hela.. Men, inte riktigt idag. Räkor är ganska fattigt på kolhydrater som ni vet och det är där det börjar spöka.
Middagen gick förvisso bra och det var inget men när vi gick ut och skulle ta en sväng i hamnen, det var då det märktes!
Jag brukar märka på en gång när det är dags. Ofta räcker det med att jag närmar mig Gränna då jag känner att någonting är fel. Han kan säga hej i telefonen och det räcker för att märka. Det räcker med att titta på honom för jag vet!!
Men idag märkte jag ingenting! Förmodligen för att han låg lite lågt hela tiden men klarade det bra tills vi kom ut från resturangen.
Som sagt... Idag gick det fort. Jag, mamma och Olle låg några steg framför och när jag vänder mig om så bara ser jag! Jonas hade redan märkt det och frågade precis i samma veva om han låg lågt. Vilket han gjorde!
Han har alltid dextrosol i fickan men idag skulle han absolut inte ha någon. Tvingade i honom en som en spottade ut. Nummer två som vi tvingade i honom tuggade han faktiskt på men spottade oxå ut. Vi skyndade till bilen där han fick nummer tre vilken han spottade ut i hela bilen! Vanligtvis äter han ju inte så många men iom att han spottade ut dem så var han tvungen att ta flera stycken.
Idag blev han aggressiv. Inte våldsam, men arg! Jag gjorde iordning blodsockermätaren och mamma fick springa och sticka honom.
Han låg på 1,9 efter ja, åtminstonde lite socker så det var ju väldigt lågt!
Vet ni vad det värsta är? Han har inte den blekaste aning om vad han har gjort eller sagt!
Ibland kommer han ihåg lite grand, andra gånger kommer han inte ihåg någonting alls.
Fuck diabetes
